Foxisen

Yeah äntligen är dem tillbaka mina favorit hemmafruar!


Denna säsongs första avsnitt motsvarade mina förväntningar väldigt bra, blev till o med lite känslosam
när Lynette fick sin friskhetsföklaring.
Jag har verkligen blivit mera bölig o känslig av mig dem senaste åren.
Kanske är det för att jag vet vad riktiga känslor går ut på, kanske är det för att mitt liv inte
har varit ett rosa moln eller kanske är det för att jag är en människa som faktiskt hyser empati
för mina medmänniskor.
För det mina vänner, är inte ett dugg självklart i dagens samhälle.
Tro mig!



Nu är det bara en liten stund kvar tills mina kära sambo slutar jobbet.
Han ringde hem innan o var ångerfull för att han hade varit lite otrevlig innan han åkte till jobbet.
Men vem fan kan klandra honom. Ja inte jag i alla fall.
Att stå ut med mitt hemska humör kan väl få vem fan som helst att tappa sitt egna humör till slut.
Jag är så väl medveten om att jag kan ha ett hett temperament o bli otroligt lätt irriterad.
Men jag kan också be om ursäkt för det.


Jag hoppas på att få vakna imorn o känna mig BRA.
För jag vill så gärna åka till Gekås snabbt imorn o få lämnat tillbaka kläderna o kikat på nytt.
Så har man det gjort.
Nu ska jag tvinga in mig i duschen tror jag, eller om jag ska duscha imorn bitti istället. Hm.

God natt!